Att våra vänner djuren skulle kunna hålla sin vikt för att de så att säga har "naturliga matvanor" är lite av en myt. De glufsar i sig av överflödet på samma sätt som vi människor, och ekvationerna är desamma - mycket mat och lite motion ger övervikt och ohälsa, bra kost och ett rörligt liv håller vikten nere och sjukdomarna borta.

Diskussionerna om kost och motion har mest angått fyrfota djur men enligt många veterinärrapporter ska man vara lika observant när det gäller de större burfåglarna. Vissa papegojarter är känsligare än andra men alla kan drabbas av övervikt. Problemet är att övervikten är svår att se med blotta ögat. Om fågeln sitter uppburrad är det ju omöjligt att avgöra om den lagt på sig lite för mycket. Det måste i första hand komma genom egen logik: Min papegoja rör väldigt lite på sig, ska han verkligen få så här mycket mat?



Undulater och Amazonpapegojor är glada i maten och blir lätt överviktiga. Ungefär som Labradorhundar...

Vingklippta papegojor rör sig av naturliga skäl mycket mindre, så där måste man vara extra observant. Kanske är det så att boendemiljön är så bra att du kan hoppa över vingklippningen nästa gång? Risken för att fågeln ska flyga bort är kanske minimal? Vingklippning har en mycket stark tradition men det finns verkligen skäl att ifrågasätta den. Ofta görs ingreppet trots att det inte behövs och, som sagt, trots att det kan påverka fågelns vikt och hälsa.

Det finns tyvärr ingen speciell "idealvikt" för papegojor eftersom de alla är olika och vikten kan skilja mycket mellan individer. Man får ta fingrarna till hjälp för att göra en första bedömning. Om man stryker med fingret över bröstet på fågeln och tydligt känner bröstkammen och sen bröstmusklerna som två lätta rundningar på vardera sidan är fågeln normalviktig. Om bröstkammen däremot upplevs som inbäddad mellan två "korvar" är fågeln troligen överviktig och behöver förändring av kost och motion.

Överviktiga papegojor kommer gradvis att minska sina rörelser. Om det pågår en tid får fågeln ofta tyngre andhämtning, även när den sitter still. Vid allvarliga fall kan fettet sätta sig i levern så att blodreningsfunktionen sätts ned. Ur detta kommer symptom som trötthet, bristande aptit, yrsel och kräkningar. Även sköldkörteln kan påverkas med sämre fjäderdräkt som följd. Men fågeln har en god chans att bli frisk om symptomen tas på allvar i tid.



Det är till en början svårt att avgöra om en papegoja är överviktig, men om det får fortgå börjar fågeln få yttre symptom.

Så hur håller man då sin goja i trim?

För friska och lätt överviktiga fåglar gäller följande:

- Se till att fågeln kan motionera mycket. Undvik vingklippning om det är möjligt. Flygning är oslagbar motion för en fågel.

- Låt fågeln jobba lite för att hitta maten, t ex genom leksaker som kan kombineras med mat.

- Begränsa mattiderna. En papegoja ska inte ha tillgång till mat dygnet runt, även om många tror det. Utfordring med feta frön morgon och kväll är en god grundregel. Däremellan räcker det med lite frukt.

- Om du är osäker, börja en ny kostperiod med att väga fågeln och gör det sedan regelbundet så får du ett mått på hur vikten utvecklas.

- Amazonpapegojan är lite av en fågelvärldens Labradorhund. Den har väldigt lätt att lagra fett och bör därmed få en restriktiv kost redan från början.

- Se till dig själv. Vad kan jag äta och inte äta? Hur mýcket måste jag röra på mig för att inte gå upp i vikt? Insikten om detta är direkt överförbar till fågeln.

Så kan några enkla grundregler se ut för normalfallet. Om din fågel däremot är kraftigt överviktig bör du söka upp en veterinär. Denne kan då med ett blodprov fastställa fågelns status och föreslå åtgärder.